Sommaren är kort. Men inte så kort att jag inte fått en massa pikar för att jag inte bloggat. Det har varit fullt upp, kan man säga. Här kommer en resumé över vad som hänt sedan senaste inlägget:

De första två veckorna av Juni var så där somriga och varma som man lite grann förväntar sej av juni. Hasse och Lasse höll en ”Grundsäkerhet” i mitten av juni samtidigt som Stéphanie kom och började jobba hos oss. Sen stängde vi stället ett par dagar och drog till Västkusten och hälsade på Sara, Elda och Johan osså Peter från Göteborg. Lars frossade i musselskal och rundslipade stenar med sitt bohuslänska ursprung som alibi, medan jag aldrig slutar förundras över allt liv man kan hitta i vattnet.

 

Bohslänska stenar

Väl hemma igen var det full rulle och Hasse och jag höll kursen ”Hav” i början av Juli och den följdes av ett gäng Introduktionskurser och en till ”Grundsäkerhet” samma månad.

Blöt Ansi
.  

Sen kom Colle. Eller Columbus som han högtidligen är döpt till. Ett litet monster som varje morgon numera vid femtiden sätter igång sin motor och börjar sina ömhetsbetygelser i form av att slicka en familjemedlem i näsan. Värre än en människobäbis.

Columbus

 

På bilden försöker han hindra mej från att anmäla mej till en kurs i forspaddling hos Kajaktiv. Han lyckades inte, vilket resulterade i några fantastiska semesterdagar i Dala Floda med nya kunskaper, erfarenheter och repor i hjälmen. Tredje dagen for Babs ner för Fänforsen först med mej glatt vispandes efter, vurpandes och rollandes för att ha en chans att hinna ikapp. Kan varmt rekommenderas!

 

  

Lars fick en vecka ledigt och drog till Bohuslän igen. Lite solopaddling samt paddling med Stefan, Hasse, Hasses brorsa och Håkan och Lena Jernehov.
  

bohuslan.jpg

 

  

Vi hyrde ut en jäkla massa kajaker oxå. Bland annat till Danne. Som hittade min kamera i fikaluckan på min kajak. 
  

Daniel och Martin självporträtt
  

Sen kom Våfflan. Våfflan som jag mötte på vattnet för tre år sen och som hunnit flytta tillbaka till Tyskland till vår stora sorg. Tre veckor fick vi ha honom här. Jag lämnade Stéphanie ensam på land och tog 24 timmar ledigt för att paddla med Våfflan. Lars anslöt på kvällen vid Stora Hästnacken och det blev 24 timmar fyllda av glassbesök på Gällnö, fikapaus på Aspö, en god middag på Hästnacken och en härlig morgonpaddling tillbaka till jobbet morgonen efter.
  

vafflan2.jpg
  

vafflan1.jpg
  

vafflan.jpg

 

  

vafflan4.jpg
  

vafflan3.jpg
  

På väg till jobbet. Sandöfjärden är helt spegelblank.
  

Våfflan och AlbinoBengt fann varandra. I nästan en vecka lekte dom tillsammans. Ibland över vattenytan och ganska ofta under.
  

vafflan5.jpg
  

Och så kom Dubside. Med Sara, Johan och Elda från Escape. I två dagar rollades det. Fett. Hade man ingen fick man en. Hade man några fick man fler. En fantastisk man och inspiratör. Han rollade allt. Till och med vår fetaste trea.
  

Dubside
  

dubside2.jpg
  

Samtidigt dök tidningen Paddling och Karin Sundqvist upp med ett gäng matlglada paddlare och lämnade Norråva med kajakerna fullastade med schyssta råvaror och kokboken ”På en långa”. Tillbaka kom dom någon dag senare med belåtna flin och lite dästa av all god mat som lagats där ute.  
  

Vi drog till Stockenträffen i slutet av augusti, där Lars examinerade NIL-hjälpinstruktörer och jag mest gled omkring och myste i den friska västvinden.
  

stocken.jpg
  

Stocken avlöstes av en företagspaddling från Siggesta Gård, dit jag och Stéphanie transporterade kajaker på ett något orginellt sätt. 2 kilometer i vardera riktning bogserade vi sex var. Dagen efter hade vi lite träningsverk. Men bara i magen 😉
  

Kajakkaravan
  

Babs stod på stranden och fick sej ett gott skratt medan hon fotade. 
  

Förra helgen var NIL på besök och vi hade raggat upp sisådär 25 figuranter till Lars och Anna som skulle bli instruktörer. Det gick alldeles galant och bilder från det evenemanget finns på P-Os blogg och hos Bengt.
  

I går kom jag in och hade varit ute med tre britter som ville uppleva den svenska skärgården paddlandes. Dom hade aldrig suttit i kajak förut, så vi började med räddningsövningar och fortsatte med lite manövrering och navigering. Tur att britter inte är särskilt väderkänsliga. ”There were hail stones large as Swedish Meatballs” en stund i går. Men jag lämnade dom på en kobbe och paddlade hem när solen sken och vattnet glittrade inbjudande i går kväll. På fredag kommer dom tillbaka och jag har redan fått rapporter om stora fiskefångster.
  

britter.jpg
  

 

britter2.jpg
  

  

Sommaren -07 går inte till historien som den soligaste och varmaste, precis. Men den har varit fin. Norråva har kryllat av paddlare och många glada, trevliga kunder och goda vänner har förgyllt våra dagar. Till helgen hålls en Hav-kurs med sex deltagare och helgen efter det blir det en Grundsäkerhet. Sen börjar paddelsäsongen. För oss.
Då ska jag bli bättre på att blogga med högre frekvens. Och så ska vi bygga klart förrådet. Och en massa annat vi inte hunnit med i sommar…