EN TJEJGREJ I WALES

Laddade för Swellies

Äntligen stod vi där på Manchester Airport. Eva-Lotta landade först från Helsingfors, sen kom jag från Stockholm och sist kom Pia från Köpenhamn. Efter en lite förvirrad och sömnig tågresa ramlade vi av tåget i Holyhead och möttes av Ulrika, som hämtat hyrbilen och fixat till den hyrda lägenheten. Självfallet snackade vi för mycket, så vi fick sova fort den natten för att vakna i tid och vara klara innan Nick dök upp morgonen därpå.

Ulrika och Nick hade redan varit hjälpsamma och hämtat upp varsin Romany till Pia och mej hos Justine och Barry, som varit vansinnigt generösa och lånat ut dem till oss. Nu återstod bara att åka in till Holyheads hamn och hämta upp en Romany till åt Eva-Lotta hos Nigel Dennis.

Kajaklastning

Dags att plocka fram Handi Racksen igen. Senast de kom till användning var i Thailand för tre år sedan. Vi konstaterade att Vauxhall kunde kosta på sej lite tjockare plåt i taket, men spände försiktigt fast kajaken och styrde kosan mot Cemaes Bay för att Nick skulle få kolla in vad vi hade för färdigheter och vi skulle få känna på det Walesiska vattnet i den ganska friska frånlandsvinden.

Efter några grundläggande övningar fick vi smyga ut i vinden och känna på lite sjö och utmana oss själva i lagom takt med lugn och pedagogisk coachning av Nick. Jag var överlycklig över att få vara tillbaka, jag kan inte riktigt sätta fingret på exakt vad det är som är så speciellt med Wales, kan det vara heltäckningsmattorna, dom mjuka pommes fritesena, det ljumma vattnet i duschen eller möjligen det skummande, turbulenta, supersalta Atlantvattnet ;-)?

Swellies

Veckan började blåsigt, så vi fortsatte med en halvdag under Menai Bridge och lite lekande i det strömmande vattnet där.

Nick Cunliffe coachar

Nick coachade. Och som han coachade! En av de allra bästa jag upplevt och det intrycket stärktes under veckan. Han förklarade tålmodigt och visade med ett grymt engagemang. Vi fick ställa alla korkade frågor vi kunde komma på och han levererade svar utan att med en min visa om han blev trött på oss. Nja, kanske EN gång, då. Men det förtjänade vi 😀

Navigeringsövningar

Det gällde såklart våra färdigheter i navigering och tidvattenplanering. Jättesvårt, tycker jag. Jag tror att de andra brudarna håller med. Fortfarande. Men vi gjorde enorma framsteg. Vi tvingades räkna, räkna, tänka och tänka. Supernyttigt.

Räddningsövningar

Vi fick göra massor av räddningsövningar, bogseringsövningar och knasiga grejer i Penhryn Mawhr nästa dag. Solen sken och hela stället ljöd av kommunikation och skratt mellan oss alla.

Penhryn Mawhr

The Skerries

När vi fick ett fönster med mindre vind fick vi planera en tur till The Skerries. Spot on! Vi njöt av paddlingen dit och lekte kurragömma med sälarna innan vi paddlade tillbaka. En paus med Fish & Chips senare på den lokala Chip Shopen senare satt vi i kajakerna, redo för nattpaddling tillbaka till Cemlyn.

Nattpaddling

Vi hittade tillbaka. En spännande upplevelse att få möta ett tidvattenrejs i mörker och att hålla koll på position och paddelhastighet i medström. Kunde dessutom konstatera att min pannlampa som ska vara ”vattentät” inte riktigt fixar några nattliga rollar. När vi kom inpaddlande till stranden välkomnades vi av den lokala polisstyrkan som lite nyfiket undrade vad vi gjorde på vattnet så dags. Dom godtog vår förklaring och skakade väl lite medlidande på huvudet.

Eva-Lotta

I fem dagar lekte vi tillsammans. Tack, Ulrika, Pia och Eva-Lotta för en av det bästa paddelveckorna någonsin!

Eva-Lotta fortsatte under lördagen med sin 5* assessment och vi andra tog en tur till Betws-y-Coed för att byta torrdräktsmuddar, kolla in glassen och de c:a 10 butikerna med friluftsutrustning. Pia åkte hem och Ulrika och jag fick äran att vara figuranter på Eva-Lottas andra dag av sin assessment. Hon tog sina 5 BCU-stjärnor och blev därmed den första finska kvinna att klara den tuffa utmaningen. GRATTIS, Eva-Lotta :-D!

En Tjejgrej

När Pia och Eva-Lotta flugit hem är jag kvar och får ytterligare en vecka i sällskap av Ulrika. Två dagar har gått och vi har vilat våra trötta kroppar och jag hoppas på en rekordläkning av min tilltufsade armbåge. Vi laddar för flera dagars paddling när stormstyrkorna gör uppehåll.

Idag blev det en tur till Seakayaking UK-fabriken och nyfiken kontroll av nästa kajakleverans som just nu tillverkas.

Seakayaking UK

Snart i en kajakbutik nära dej.

Det blir mer paddling de närmsta dagarna. Kanske blir det mer blogginlägg. Det beror på vädret och tillgången till wifi 😉

Fler bilder finns på vår Facebooksida.