En Axel i fikaluckan

Nu är det ett år sedan Bengt och Annika fick sin Axel. Snart kan han följa med ut på vattnet. I somras fick han träna lite i Menaien. Vi vill ha mer Bengt på vattnet nästa sommar. Men under tiden är han ansvarig för bassängkurserna när jag åker till Tanzania om ett par veckor och jobbar. Dessutom är det Bengt som hjälper oss ur praktiska dilemman som elsladdar som behöver dras och värmesystem som inte fungerar. Utan Bengt vet jag inte vad vi skulle ta oss till. Dessutom är han en finfin surströmmingspolare. Och dom växer inte på träd här nere i Stockholm, minsann.

Paddla julbord

Den rekordtidiga vintern gjorde att årets julbordspaddling låg i farozonen. En tids kyla och snöfall gjorde hastigt att antalet paddelbara vatten minskade och sjösättningsplatserna decimerades kraftigt. Till det kom det faktum att det är rätt få ställen med julbord som man kan paddla till även om isen inte ligger. Men skam den som ger sig. Lagom till lördagsmorgonen hade helgens lekledare P-O och Bengt scoutat fram att Stavsnäs var isfritt och sjösättning möjlig. Tanken vara att paddla runt Hölö via det smala sundet väster om ön. Efter bara 10 minuters paddling insåg Bengt att det var lite väl trögpaddlat, för att inte säga omöjligt att ta sig fram den vägen. Kort överläggning och ny plan lades fram. Vi går på utsidan av Hölö söderut mot en lämplig lunchplats. Sagt och gjort gruppen på tolv personer stävar ut och rundar Hölö i långsam dyning och full snöstorm! Sikten var bitvis riktigt dålig. För att ha en bra referens kröp vi längs bergväggen, det kändes tydligt nog . Gruppen beundrade istappar på bergväggarna och funderade på hur man kunde bygga hus som klättrar i berg. Bryggkonstruktioner av olika slag diskuterade också på väg till lunchplatsen på Nötholmen söder om Hölö. Landningen var lite spännande med all is på stenarna men

Vinterpaddlingar under 5 år

Snön yr runt knuten och vi planerar och laddar för vår 7:e säsong 2011. Det snickras budgetar, kassaflödesanalyser och det slipas på webshop och hemsida. Det är tur att jag fört dagbok i form av bloggen, för annars skulle det mesta av 6 års entreprenörskap mest te sej som ett enda brus. Här kommer några vinterpaddlingar under de senaste 5 åren: 2006 Hårt vatten mellan Stavsnäs och Sandhamn 2007 Julbordspaddling till Grinda från Norråva 2008 Första semmelturen 2008 En smitningstur runt Tynningö i snöfall 2009 En till lussetur och ett till julbord ;-) 2010 Förra vintern tog vi semester. Sex hela veckor hade vi samlat ihop på våra fem Horisontår. Vi vimsade runt i den Andamanska sjön och samlade krafter. Den senaste turen för ett par veckor sedan väntar fortfarande på att bli bloggad. Men bilder finns det gott om på vår Facebooksida. I går var det vintersolstånd. Nu är det banne mej inte länge kvar tills man springer som en tok mellan kajaker och kunder på Norråva och får känna doften av Stockholms skärgård hela dagarna. I januari har jag fått förtroendet av Trackers att ta hand om en grupp som ska göra en studie- och utbildningsresa till Tanzania och Zanzibar. I mars träffas vi gärna på

Ny webshop

En lite funktionellare webshop av paddlare för paddlare. Titta gärna in. Shoppa gärna oxå, såklart ;-) Eller häng upp önskelistan på kylskåpet med tydliga länkar. Hela december bjuder vi på frakten. Dessutom får de 20 första kunderna en bonusbok i form av "Långfärdskajak" av Karin Mentzing om man handlar för över 500 pix. Vi skickar alla ordrar på måndag, för nu ger vi oss ut och paddlar innan det är för sent.

Erik och Aqattaq

Grönlandsresan i somras gör sej allt som oftast påmind. Här i form av en gåva, snidad* av Erik, som jag fick förmånen att lära känna under tiden på Grönland. Erik var med när jag snöpligt nog skulle sätta mej i min kajak och istället lyckades med konststycket att dyka i det iskalla vattnet lite hastigt och lustigt. Adam höll på att skratta ihjäl sej, men mellan skrattattackerna kved han fram att jag numer var berättigad till ett grönländskt namn eftersom jag badat norr om polcirkeln. Det tog någon dag innan Adam avslöjade att mitt grönländska namn fick bli Aqattaq. Namnet kommer efter en gammal saga om en flicka som blivit faderlös och för att kunna försörja sin familj fick bli jägare i det mansdominerade fiske- och jaktkollektivet. Hon fick bevisa att hon dög genom att bli den starkaste och snabbaste paddlaren av dom alla. Erik har många talanger. Under vår tid på Grönland stod han alltid där och undrade om han kunde få hjälpa till med matlagningen. Och gissa om han fick ;-) Så har glad hade iallafall inte jag sett ut om jag behövt rensa den fantastiskt goda fisken som vi köpte av de lokala fiskarna som roades av att se våra campingbestyr. Men Erik rensade med

15 minutes of fame

Det är kul att tidningen Paddling bryr sej om minoriteter ;-) Här i form av en småfet tant som envisas med att driva ett kajakföretag på Värmdö. Bilden är klickbar. I senaste numret kan man läsa om Anders Gustafsson (jag tror att han vann, typ, VM i någon form av bråttompaddling ganska nyligen), havspaddling i Grekland, kajaksurfning, Kanumesse, Tjäröfestivalen och en massa annat. Missa inte Björn Olins bild på sidan 19. Jösses...

En glad Klas

Gårdagens bassängkurs gav utdelning. Klas och Lena fick till sin eskimåsväng, Marie och Laurent kamraträddade så det stod härliga till. Man hörde "Aha:n" från Niclas, Anders och Harald som jobbade med sculling. Både med simpuffar på fötterna och kajak på kroppen, för den delen ;-) Birgitta nådde ett delmål med sculling och balance brace. Sweet! Vi ses nästa torsdag :-)

Kajaksmycke av Pia

Förra veckan blev det ju en turbotur till Göteborg och lite paddling med Pia och Erik. Pia har slagit sej in på silvermide och driver dessutom Utetshirts. För ett tag sedan frågade jag lite oblygt om hon kunde tänka sej att knacka till ett halssmycke åt mej. I Hultet på Valö åkte en liten ask fram ur IKEA-kassen. Det visade sej att Pia inte knackat fram smycket utan mer knådat fram formen ur silverlera. Alla som känner mej vet att det där med bling-bling inte är min grej. Ibland kommer jag ihåg att trä på vigselringen. Men nu har jag minsann något vackert att hänga runt halsen som känns...lite...jag... Jag tror att det var halssmyckets förtjänst att det gick så bra på bassängträningen i går. Det kändes som om jag hade kunnat handrolla en monsterkajak. Grymt skönt när gnetandet ger effekt :-D Nu väntar jag bara på att få vispa runt i lite turbulent vatten och se om min talisman hjälper mej i samarbetet med Neptun. Tack, Pia! Du rockar fett ;-)